Så kan Subst. vän användas i en mening
- – Henrik är en vän till mig.
- På ett hotell i Visby, varest han en tid vistats, hade han blivit god vän med en ung jurist vid namn Herbert Holst.
- Han har också försökt att bli vän med flera av USAs värsta fiender.
- Kanske når hälsningen min vän, som säkert förberett en glad jul åt sin lilla dotter.
- Lilla vän, sa hon, Jeanettes mormor var gammal och sjuk.
- Vi hava där en gemensam vän, Alphonse Angely : må han bereda oss en plats för envig, välja oss vapen och giva oss sekundanter.
- Alphonse, som dagligen besökte sin vän, underrättade honom om allt vad han själv kände.
- Hedin umgicks med kungligheter och var vän med Adolf Hitler, som beundrade hans arbete.
- Hon frågade : Är det inte din vän ?
- är ni hans släkting eller vän, så har ni i mig en defenseur intill mitt sista hjärteblod. "
- " Jag är en vän av samtal, likasom av solsken, " sade Göran Edeling, " men jag vill bestämt, att någonting skall uträttas därunder.
- Kommer en sådan gubbe eller gumma igen år efter år, vilket ofta är fallet, betraktar man henne som en vän och nästan som en tillhörighet.
- Vet du vad det är, min lilla söta vän ?
- Här är en gammal vän, som vill skaka hand med er.
- Se dig omkring, min vän, innan det blir för sent !
- Nu smekte hon honom, nu viskade hon ömma ord : Min kära, älskade vän !
- Den var hennes enda vän, den ende som i detta sminkade ansikte fick läsa historien om en hungrande själ.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
